De svenska universitetens institutioner för ekonomi, juridik och statskunskap samarbetar sedan 1998 i tre nätverk för Europaforskning. Verksamheten finansieras med hjälp av särskilda medel som avsattes av riksdagen efter förslag i forskningspropositionen hösten 1997. Resurserna används för en gemensam infrastruktur av kurser, konferenser och arbetsmöten. Doktorandarbeten och forskningsprojekt finansieras på vanligt sätt genom fakulteter, forskningsråd och sektorsorgan.

De tre nätverken samarbetar varje år kring en årsbok för Europaforskning (EUROPAPERSPEKTIV). Syftet är att göra viktiga forskningsresultat tillgängliga på svenska för en bredare allmänhet.  Ambitionen är att publicera forskningsnära bidrag för att främja en djupare förståelse av unionsproblemet på såväl kort som medellång och längre sikt. Årsbokens bidrag ska vara populärt utformade, men inte agiterande utan prövande och folkbildande.

Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan 1930-talet. För Europas vidkommande har det inneburit kraftigt inbromsad tillväxt, stigande arbetslöshet och stora underskott i de offentliga finanserna. Regeringar och centralbanker har tvingats ta till drastiska åtgärder för att rädda bank- och finanssektorn från en kollaps. Krisdrabbade industrier, däribland bilindustrin, har fått ta del av massiva statliga stöd­åtgärder. Frågan är vilka konsekvenser krisen har för den fortsatta ­europeiska integrationen. Kommer Europa att gå försvagat eller stärkt ur den globala krisen?

Den utmaning som krisen innebär för den Europeiska Unionen ger upphov till en rad frågor: Vilka gemensamma regler bör gälla för statliga stöd­åtgärder? Hur bör regelsystem och tillsyn av banker och finansmarknader utformas? Hur kan medlemsländerna förbättra samordningen av sina ­krisåtgärder? Vilken roll har euron spelat för att mildra effekterna av krisen? Hur kommer Europas roll i den globala ekonomin och politiken att påverkas? Vad kommer att hända med förtroendet för EU bland medborgarna? Dessa är några av de frågor som behandlas i denna bok.

Detta är den trettonde årgången av årsboken Europaperspektiv. Här presenteras nio essäer av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ­ämnen, som utifrån olika angreppssätt diskuterar hur den Europeiska ­Unionen hanterat den globala krisen och bedömer vilka konsekvenser ­krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.