EUROPAPERSPEKTIV.SE - Årsbok för Europaforskning

ÅRSBOK FÖR EUROPAFORSKNING

Hur gemensam är den europeiska gemenskapen? Europaperspektiv 2009. Gustavsson, Oxelheim och Pehrson, red. Santérus förlag (ISBN 978-91-7359-029-7).

Världspolitiken har överraskats av två hastiga förändringar. Den ena var hur klimatfrågan på nyåret 2007 förvandlades från en faktor i bakgrunden till att helt plötsligt befinna sig i förgrunden. Den andra var hur reglerna för den globala ekonomin hösten 2008 övergick från att uppfattas som stabila till att inge stora farhågor. De båda omsvängningarna inträffade oberoende av varandra men följderna kommer att behöva hanteras gemensamt.

En omreglering av den principiella grunden för världens ekonomi, juridik och politik är den största utmaning som EU någonsin har stått inför. Poängen är att den globala utmaningen tillkommer utöver de problem som marknader, välfärdsstater, säkerhet, energi och befolkningsrörelser redan erbjuder. Den tillkommande frågan är av det slaget att en fördjupad diskussion om unionens egen struktur blir svår att undvika.

Temat för denna bok är den olikformighet, som historiskt utmärker unionen. Ekonomer, jurister och statsvetare klargör hur marknader, rättssystem och politiska system både inom sig och jämförda med varandra är mycket olika. Marknaderna är mer europeiserade än rättssystemen och dessa i sin tur mer sammanhållna än de politiska systemen. Om bristen på enhetlighet är en tillgång eller en belastning bör tolkas som en öppen fråga. Svaret är inte självklart. Allra minst gäller detta när dagordningen vidgas.

Detta är tolfte årgången av Europaperspektiv Här presenteras nio essäer av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, vilka utifrån sina respektive perspektiv tecknar bilden av ett EU präglat av bristande likformighet och ofullgången integration.

EU och den globala klimatfrågan. Europaperspektiv 2008. Cramér, Gustavsson och Oxelheim, red. Santérus förlag (ISBN 978-91-7359-014-3).

Som en av världens största ekonomier med nära 500 miljoner invånare är EU en central aktör i arbetet med att möta det klimathot som världen står inför. EU har också vid flera tillfällen uttalat ambitionen att unionen ska inta en ledande roll i arbetet med att motverka de pågående klimatförändringarna.

Denna ambitiösa målsättning ger upphov till en rad intressanta frågor. På vilka sätt kan EU utöva ledarskap på klimatområdet? Vilka är de rättsliga och politiska förutsättningarna för ett sådant ledarskap? Vilka styrmedel bör unionen använda sig av för att utöva ledarskapet mest effektivt? Vad innebär det för EU:s framtida ekonomiska utveckling om unionen bestämmer sig att gå före resten av världen med införandet av strängare miljöregler? Hur skapas nödvändig legitimitet för omställningen av produktions- och konsumtionsmönster? Det är om dessa frågor som denna bok handlar.

I den elfte årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppssätt diskuterar EU:s arbete med att etablera sig som en ledande kraft i kampen mot klimatförändringarna.

EU som aktör i världen. Europaperspektiv 2007. Cramér, Gustavsson och Oxelheim, red. Santérus förlag (ISBN 978-91-89449-98-5).

Under de första fyrtio åren av det europeiska samarbetet fokuserade EU på att föra medlemsländerna närmare varandra, genom att garantera fred och frihandel inom unionens gränser. De senaste årens utveckling har dock i grunden förändrat EU:s roll i världspolitiken. Warszawapaktens upplösning, den snabba ekonomiska utvecklingen i länder som Kina och Indien samt de regionala konflikternas ökade betydelse har förstärkt kraven på EU att inte bara verka för fred och frihandel i Europa, utan också i världen. Sedan en tid tillbaka arbetar därför unionen aktivt med att stärka sin ställning inom världspolitiken. Målet för arbetet är att EU ska utgöra en ledande global aktör.

I denna bok diskuteras i vad mån EU lever upp till denna målsättning. I vilken utsträckning och inom vilka politikområden kan unionen sägas vara en ledande global kraft? Med vilka medel utövar EU i så fall detta ledarskap? Vilka är de politiska och ekonomiska konsekvenserna av EU:s sätt att agera i världspolitiken?

I den tionde årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppsätt analyserar EU:s agerande inom den internationella handels-, bistånds-, miljö- och säkerhetspolitiken.

En gränslös Europeisk arbetsmarknad? Europaperspektiv 2006. Gustavsson, Oxelheim och Wahl, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-86-x).

Genom det så kallade Lissabonmålet föresatte sig EU att bli världens ledande ekonomi före år 2010. Avgörande för EU:s möjligheter att nå detta mål är att fler människor kommer i arbete. En viktig åtgärd för att öka sysselsättningen i Europa är, enligt många bedömare, att göra den europeiska arbetsmarknaden mer gränslös, både genom att undanröja kvarvarande inre gränser och öppna upp de yttre. EU:s arbete med att öka öppenheten försvåras dock av medlemsländernas olika historiska traditioner och av den oro som finns hos många medborgare för hur öppnare gränser ska påverka deras välfärd.

I denna bok diskuteras olika aspekter av visionen om en gränslös europeisk arbetsmarknad. Är det praktiskt möjligt att skapa en arbetsmarknad utan gränser i Europa? Är en sådan arbetsmarknad önskvärd? Och hur bör den i så fall utformas?

I den nionde årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statsvetenskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppsätt belyser frågan i vilken utsträckning en gränslös europeisk arbetsmarknad är möjlig och önskvärd.

Lissabonstrategin i halvtid. Europaperspektiv 2005. Gustavsson, Oxelheim och Wahl, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-72-x).

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon våren 2000 enades EU:s stats- och regeringschefer om målsättningen att på ett decennium omvandla unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Den så kallade Lissabonstrategin innebär att ekonomisk tillväxt bäst skapas i samklang med en integrerande social sammanhållning och en hållbar miljöpolitik. För att uppnå det ambitiösa tillväxtmålet infördes också en ny öppen samordningsmetod som komplement till den befintliga gemenskapsmetoden. Frivillig samordning mellan medlemsstaterna används inom de områden där överstatlig lagstiftning inte anses gå att tillämpa.

I denna bok görs en halvtidsbedömning av Lissabonstrategin. Vilka är förutsättningarna för att EU skall nå det uppställda målet inom utsatt tid? Är det överhuvudtaget möjligt att förverkliga hög ekonomisk tillväxt i kombination med social sammanhållning och hållbar utveckling, eller står sociala hänsyn och miljömässig hållbarhet i konflikt med ekonomisk tillväxt? Är den valda metoden med frivillig samordning den bästa för att göra EU till världens ledande ekonomi, eller krävs utökad överstatlig lagstiftningskompetens också inom sysselsättnings-, utbildnings-, och socialpolitikens områden? Kan nationella särlösningar som står i strid med den inre marknadens regler om fri rörlighet i längden accepteras?

EU, skatterna och välfärden. Europaperspektiv 2004. Gustavsson, Oxelheim och Wahl, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-60-6).

Genom utvidgningen till tjugofem medlemmar och ett nytt grundfördrag går Europeiska unionen in i ett nytt skede. Samtidigt kvarstår förhållandet att makten över den inre marknaden och den gemensamma valutan är centraliserad, medan besluten om skatter och välfärdspolitik tas av medlemsländerna själva.
Redan idag ger emellertid skillnader i skattesystemen inom unionen upphov till konkurrens om de rörliga skattebaserna. Den nationellt bestämda skattepolitiken får allt svårare att frigöra nödvändiga resurser till välfärdssystemen som utvecklats i medlemsländerna.

Bör därför varje land tillåtas bibehålla beslutanderätten över skattesystemen och välfärdspolitiken? Eller skulle unionen som helhet vinna på ett samgående också inom dessa områden? Hämmar inte skilda skatteuttag och olika sociala rättigheter den samlade europeiska effektiviteten?

Det folkliga stödet för omfördelning över nationsgränserna förefaller samtidigt vara högst begränsat. Den inre marknadens principer utmanar särarten i unionens olika skatte- och välfärdssystem. Skall majoritetsuppfattningar inom varje land också i fortsättningen kunna bestämma skatte- och välfärdspolitiken? Eller måste även skatter och sociala rättigheter beslutas överstatligt till följd av att makten över marknadsreglerna har centraliserats?

Valutaunionen, författningsfrågan och östutvidgningen. Europaperspektiv 2003. Gustavsson, Oxelheim och Wahl, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-49-5).

Den Europeiska unionen har de närmaste åren att hantera tre stora utmaningar. För det första står östutvidgningen för dörren. Vi kommer att få se en större och samtidigt mer heterogen union. De politiska, ekonomiska och kulturella skillnaderna inom medlemskretsen kommer att öka avsevärt till följd av utvidgningen. Detta ställer höga krav på anpassning och nytänkande vad gäller institutionell organisering och beslutsformer.

För det andra gäller det att få den ekonomiska och monetära unionen att fungera friktionsfritt. Är det försvarbart att medborgarna ges mycket begränsade möjligheter att ställa beslutsfattare till svars för den förda penningpolitiken? Förmår medlemsländerna bedriva en framgångsrik stabiliseringspolitik inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen. Inte minst ur ett svenskt perspektiv är de utmaningar som valutaunionen aktualiserar politiskt högaktuella.

För det tredje, och delvis som en följd av östutvidgningen, har unionen att avgöra författningsfrågan som gäller hur en framtida, utvidgad union ska vara organiserad. Ställer utvidgningen krav på en utveckling i federal riktning eller kan en union med närmare trettio medlemmar fortsatt drivas på mellanstatlig grund? Det reformarbete som stundar är redan påbörjat inom ramen för det europeiska framtidskonventet och det kommer att intensifieras då nästa regeringskonferens öppnar 2004.

Dessa utmaningar - östutvidgningen, valutaunionen och författningsfrågan - utgör denna boks teman.

Konkurrens på tre nivåer. Europaperspektiv 2002. Bernitz, Gustavsson och Oxelheim, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-27-4).

Den europeiska integrationens historia beskrivs vanligen, med all rätt, som ett unikt exempel på hur forna fiender kan komma samman och skapa en gemenskap för att lösa problem man var för sig har svårt att hantera. Denna närmast rutinmässiga betoning av samarbete och gemenskap bör inte skymma det faktum att den europeiska integrationen också aktualiserar olika former av konkurrens.

Temat för denna bok är konkurrens på tre olika nivåer. På en första nivå handlar det om konkurrens mellan EU och omvärlden. I takt med att unionen utvecklat den inre marknaden och deklarerat ambitionen att hålla en högre profil i utrikespolitiska frågor, så aktualiseras olika typer av konkurrensfrågor. Unionen framträder som en utmanare i världspolitiken samtidigt som den inre marknadens murar mot omvärlden leder till olika slags motsättningar gentemot omvärlden.

Det förekommer också konkurrens mellan unionens medlemsländer. På det ekonomiska området är detta oftast något positivt och i grunden eftersträvansvärt. En grundläggande tanke bakom införandet av en gemensam valuta var att eliminera hinder för konkurrens mellan medlemsländerna. All konkurrens är emellertid inte av godo. I anslutning till flyktingpolitiken blir det till exempel uppenbart att människor på flykt drabbas hårt av medlemsländernas ovilja att avstå konkurrens när det gäller utformandet av regler för att bevilja uppehållstillstånd.

Historiskt finns det inom unionen en maktkamp mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Denna konkurrens kan ta sig olika uttryck: den kan till exempel gälla inflytande över lagstiftningens utformning, eller tolkningsföreträde vad avser bilden av unionens framtida utmaningar. Denna samlade problematik - konkurrens mellan institutioner - utgör bokens tredje och avslutande tema.

Östutvidgning, majoritetsbeslut och flexibel integration. Europaperspektiv 2001. Bernitz, Gustavsson och Oxelheim, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-14-2).

För första gången sedan vi blev medlemmar 1995 kommer Sverige under det första halvåret 2001 att vara ordförande i EU. Sverige kommer därmed att spela en viktig roll för att hålla farten uppe i det historiska projektet att utvidga unionen österut, den högst prioriterade frågan under det svenska ordförandeskapet. Östutvidgningen - ett av tre teman i denna bok - ger upphov till många viktiga frågor av såväl politisk, ekonomisk som juridisk karaktär. För närvarande förhandlar ett tiotal länder om medlemskap i EU. I den här boken koncentreras intresset till de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen.

Genom östutvidgningen ställs frågan om unionens institutionella struktur på sin spets, däribland tillämpningen av majoritetsbeslut, som utgör bokens andra tema. Tidigare reformer har kommit att betraktats som otillräckliga för att garantera ett effektivt beslutsfattande i ett framtida EU med 25?30 medlemsländer. Många har menat att vetorätten därför måste begränsas till att gälla ett absolut minimum av frågor för att undvika blockeringar i beslutsprocessen. Boken tar i detta sammanhang upp frågor rörande demokrati, konstitution, effektivitet, legitimitet och stabiliseringspolitiska konsekvenser.

Med östutvidgningen kan det också ifrågasättas om det är möjligt med ett EU där samtliga medlemsländer deltar i samarbetet i lika stor utsträckning. Kraven på ett differentierat medlemskap kommer att öka i takt med utvidgningen. En grupp medlemsländer kan tillåtas att inom vissa områden gå vidare på egen hand och fördjupa samarbetet, medan andra ställer sig utanför. Denna problematik diskuteras under den samlande beteckningen flexibel integration och utgör bokens tredje och avslutande tema

Europaperspektiv 2000. Bernitz, Gustavsson och Oxelheim, red. Santérus förlag (ISBN 91-89449-00-2).

Ekonomer, jurister och statsvetare diskuterar här ett antal sakområden mot bakgrund av fördjupningens och utvidgningens problem: regionalisering, opinioner, inkomstskatter, företagsklimat, författningsfrågor, internationellt samarbete, dagligvaror, offentlighetsprincipen och välfärdsstaten.

Europasamarbetet går in i ett nytt årtusende. När kalenderns årssiffror förra gången alla samtidigt slog om, befann vi oss i början av medeltiden. Ytterligare en gång tidigare, vid den västerländska tideräkningens början, fortskred det romerska rikets imperiebygge som bäst.

Europeiska unionen är idag på väg från att ”bara” vara en gemensam marknad till att även bli en valutaunion med gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Samtidigt har den under 1990-talet utvidgats med Österrike, Finland och Sverige. Under de närmaste tio åren finns det skäl att räkna med uppemot ett tiotal nya medlemsländer i Baltikum och Centraleuropa. Också utan den förestående utvidgningen reser det fördjupade samgåendet en grundläggande fråga. Kommer EMU och stabilitetspakten att kunna fungera utan en centralisering också av makten över skattebaserna med åtföljande krav på statsbildning och demokratisering? Eller kommer tendensen mot ett Europas förenta stater - trots ländernas beslutsamhet att förhindra en sådan utveckling - att bryta igenom?

Europaperspektiv 1999. Bernitz, Gustavsson och Oxelheim, red. Nerenius & Santérus förlag (ISBN 91-648-0164-0).

I denna årgång diskuteras hur ”samverkan, ”samarbete” och ”samgående” – tre betydelser av den europeiska integrationen – förhåller sig till varandra på olika sakområden.

De ekonomiska essäerna kretsar kring hur den den genomförda valutaunionen förändrar förutsättningarna på marknaden och i den ekonomiska politiken.

De juridiska essäerna belyser hur det etableras rättslägen inom praktiskt viktiga områden, trots att det principiella förhållandet mellan union och medlemsländer är blandat och oklart.

De statsvetenskapliga essäerna söker t.ex. klargöra innebörden av unionen som förhandlingsmaskineri och hur partierna praktiskt verkar för en växande samsyn över gränserna.

Europaperspektiv 1998. Bernitz, Gustavsson och Oxelheim, red. Nerenius & Santérus förlag (ISBN 91-648-0150-0).

Framtiden ligger öppen. Denna för samhällsforskning och folkbildning gemensamma grundinställning är ytgångspunkten för denna bok. Oavsett om vi är forskare eller engagerade medborgare, eller om vi sade ja eller nej i folkomröstningen, står EU inför problem vi alla har anledning att fundera över - ett EU för vilket vi svenskar nu är medansvariga.

Kan EU leva upp till förhoppningar om evig fred? Vad betyder Amsterdamfördraget för den europeiska integrationen? Vad kostar utvidgningen av EU österut? Hur kan en demokrati på europeisk nivå komma till stånd? Varför motsätter sig beslutsfattare från höger till vänster demokratisering. Var går gränsen mellan juridik och politik i EG-domstolens arbete? Vilken rätt har vi till sjukvård, sjukförsäkring och pension när vi flyttar till ett annat medlemsland? Kan valutaunioen EMU innebära en återgång till gammaldags industripolitik? Vilka konsekvenser kommer valutaunionen att få för våra skatter i framtiden?

Nätverk för Europaforskning, Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, Box 514, 751 20 Uppsala